Sveriges Surftidning knegar på i det tysta...

I ett mörkt och fuktigt bergrum beläget under sittliften i Järvsöbacken sitter Surfings redaktion och smider planer, den ena hemskare än den andra. Det luktar mossa.

Brist på surf, brist på kärlek, brist på solljus och brist på förståelse för dessa brister har förvandlat redaktionens medlemmar till Järschömonster.

Livlösa människokroppar, de flesta tömda på vätska, ligger slarvigt staplade bakom kopiatorn. Delar av surfbrädor (sönderslagna i vredesmod) återfinns utspridda i lokalen tillsammans med rivna foton av före detta flickvänner. Frenetiskt smattrande från ett tangentbord är det enda som hörs

Någon bryter tystnaden och säger att nästa nummer kommer bli grymt.